Idag framstår Sankt Sigfrids plan som en centralt belägen grön oas i en hårt trafikerad knutpunkt. Parken innehåller omkring 30 träd, varav flera är stora och gamla, vilket ger miljön en lummig karaktär och erbjuder svalka under sommarmånaderna.
Många som passerar området väljer att slå sig ned på bänkarna vid Millesstatyn för att vila, prata eller bara betrakta stadslivet. Parken fyller därför en viktig funktion som andrum i en annars bullrig trafikmiljö. Den bidrar med skugga, friskare luft och en mänsklig skala i kontrast till de hårda trafikytorna runtomkring.
Skyfallsyta med potential
Parken är i Göteborgs Översiktsplan utpekad som en skyfallsyta. Vid kraftiga regn samlas vatten här och ytan spelar därmed en viktig roll för att minska översvämningsrisker i kringliggande områden. Samtidigt innebär detta en stor potential – nya, naturbaserade lösningar för dagvattenhantering kan utvecklas på platsen, exempelvis genom fördröjningsytor, regnbäddar eller nya dammar. Parken kan därigenom bli ett exempel på hur klimatanpassning och stadsutveckling kan förenas.
Brist på lekplatser
En annan viktig aspekt är den sociala funktionen. I området runt Sankt Sigfrids plan råder det brist på lekplatser och barnvänliga grönytor. Parken används idag av både boende och förbipasserande, men skulle med relativt små insatser kunna utvecklas till en tryggare och mer attraktiv plats för barnfamiljer. Nya lekytor, kombinerade med bevarad grönska och klimatåtgärder, skulle ge parken en ännu större betydelse för hela stadsdelen.
Örgryte – mer blandat än många tror
En vanlig fördom är att Örgryte skulle vara ett homogent villaområde, präglat av en ensidig bebyggelse. Den bilden är dock kraftigt förenklad – och stämmer inte med verkligheten.
När man talar om Örgryte i statistiken avses den tidigare stadsdelen som tidigare bestod av åtta primärområden:
- Kålltorp
- Skår
- Kärralund
- Överås
- Redbergslid
- Lunden
- Bagaregården
- Kallebäck
Ett talande exempel är Skår. Det lyfts ofta fram som själva symbolen för villastaden – men i själva verket har Skår lika många lägenheter som småhus. Det visar tydligt att även här finns en blandning som går på tvärs mot fördomen om Örgryte som enbart villabebyggelse.
Tittar vi på siffrorna för hela stadsdelen blir bilden ännu tydligare: här finns totalt 2 263 småhus och hela 19 724 lägenheter. Det är alltså fler än åtta gånger så många lägenheter som småhus. Ser vi dessutom till upplåtelseformerna framträder en tydlig variation – med 12 471 hyresrätter och 7 253 bostadsrätter.
Örgryte är alltså långt ifrån ett ensidigt villaområde. Tvärtom är det en stadsdel med en påtaglig blandning i både bostadsformer och upplåtelseformer. Här samsas hyresrätter och bostadsrätter med småhus, äldre kulturhistoriska miljöer med nyare bebyggelse, gröna villagator med tätare kvarter.
Det är just denna blandning som gör stadsdelen levande, inkluderande och långsiktigt hållbar. I själva verket ligger Örgryte mycket nära stadens mål om blandad bebyggelse.
Källa: https://www.facebook.com/groups/bevarasanktsigfridsplan/permalink/1933092874181505/